Vanliga frågor: Ansökning om, beviljande och användning av bidraget

Suomeksi

F: Kan man få bidrag till en byggnad som bidragssökanden hyr ut?
S: Bidragstagaren ska äga byggnaden. Det enda undantaget kan vara att sökanden med ett långfristigt hyresavtal (minst 15 år) administrerar ett föreningshus som ägs av en annan förening som har rätt till bidrag.

F: Kan marken där föreningshuset ligger vara en arrendetomt?
S: Marken kan vara en arrendetomt, men den kvarstående giltighetstiden för arrendeavtalet ska i regel vara minst 15 år när bidraget beviljas.

F: Kan man få bidrag till renovering av en byggnad som ägs av en kommun eller en församling?
S: Nej.

F: Kan man få bidrag till renovering av en gammal skola om kommunen säljer den till föreningen?
S: Om skolan kommer att ägas av en förening som är berättigad att få renoveringsbidrag och byggnaden används på samma sätt som ett föreningshus kan den ha rätt till bidrag.

Upp

F: Vad menas med att byggnaden används ”på samma sätt som ett föreningshus”?
S: Ett traditionellt föreningshus används bl.a. för möten, fester, kultur, och fritidsintressen. Huset används av föreningen men ska också fritt kunna hyras. Traditionella föreningshus innehåller t.ex. inga inkvarteringslokaler.

F: Kan en oregistrerad förening få bidrag?
S: Bidrag kan endast beviljas en registrerad förening eller ett annat samfund som har rättshandlingsförmåga.

F: Kan man få bidrag till renovering av en dansbana?
S: Dansbanor omfattas inte av bidragssystemet.

F: Kan man få bidrag till att riva ett gammalt bostadshus och bygga om det till ett föreningshus?
S: I princip är det bra om byggnaderna renoveras på sin egen plats, men om huset hotas av rivning på dess nuvarande plats är det bättre att bevara det genom flyttning. För rivning och flyttning av en byggnad kan man inte få bidrag, men för att uppföra byggnaden på nytt kan man få bidrag.

F: Kan man få bidrag till köp av föreningshus?
S: Bidrag beviljas inte för denna typ av investeringar.

F: Utgör erhållande av EU-bidrag ett hinder för att få bidrag?
S: Renoveringsbidrag för föreningshus kan beviljas för en byggnad som redan har fått EU-bidrag för renovering, men bidraget måste vara avsett för ett helt separat delprojekt. Bidragssökandena ska informera alla som beviljar bidrag om vilka bidrag de har sökt och fått.

F: Får arbetet inledas innan man söker bidrag eller kan man få bidrag till redan slutförda arbeten?
S: Om arbetet inleds innan beslutet om bidraget har fattats ska man innan arbetet inleds kontakta Hembygdsförbundets byggnadsforskare. Föreningen kan begära ett utlåtande om förhandskontroll för renoveringsplanerna med vilket man kan säkerställa arbetet ger rätt till bidrag. Bidrag kan ändå aldrig utlovas i förväg, utan arbetet inleds alltid på egen risk.

F: Hur många av sökandena beviljas bidrag?
S: Under de senaste åren har cirka två tredjedelar fått bidrag. Antalet sökta bidrag har varit fem gånger så stort som det antal som kunnat beviljas.

F: Kan man få bidrag flera år i rad?
S: Ja, det kan man. Om det beviljade engångsbidraget är mycket mindre än den ansökta summan är det möjligt att söka mer bidrag följande år eller de därpå följande åren. Det lönar sig att redan i planeringsskedet dela upp genomförandet av större projekt på flera år.

F: Vad är den vanligaste orsaken till att ansökan avslås?
S: Den vanligaste enskilda orsaken är bristfälliga eller dåliga renoveringsplaner. En del sökande uppfyller inte övriga specialvillkor för bidraget. Dessutom finns det helt enkelt inte pengar till alla som söker bidrag. Om ansökan avslås är det bäst att kontakta Hembygdsförbundets byggnadsforskare innan man lämnar in en ny ansökan.

F: Utgör bidraget en viss procentandel av kostnaderna?
S: Renoveringsbidrag till föreningshus beror helt på prövning, vilket bl.a. betyder att storleken på bidraget bedöms separat från fall till fall. Någon procentuell andel som bidraget skulle utgöra av kostnaderna har inte fastställts. Ett statsbidrag kan dock aldrig täcka alla kostnader till hundra procent.

Upp

F: Kan man få bidrag till amortering av lån?
S: Till lån som har tagits för renoveringskostnader som ska godkännas eller som är godkända kan man i princip söka och få bidrag. Föreningen tar dock alltid lån på egen risk. Räntorna på lån omfattas inte av bidragssystemet.

F: Avslås en försenad ansökan?
S: Ja, endast ansökningar som har lämnats in senast den sista inlämningsdagen till posten eller Hembygdsförbundet handläggs (poststämpeln räcker).

F: Kan man komplettera ansökan efter att den har lämnats in?
S: Det är önskvärt att ansökan lämnas in med bilagor på en och samma gång, men man kan komplettera ansökan under två veckor efter att ansökningstiden har gått ut.

F: Kommer bidraget att återkrävas om man säljer huset?
S: Det är möjligt att återkrav ställs på det beviljade bidraget om huset säljs t.ex. till ett företag, en kommun eller en privatperson som inte kan få renoveringsbidrag för föreningshus. Man ska alltid informera om försäljningen av föreningshuset och andra väsentliga förändringar till den aktör som har beviljat bidraget och som kommer att besluta om ett eventuellt återkrav.

Bidraget preskriberas i sin helhet efter 15 år och därefter kommer återkrav inte under några omständigheter att ställas. Bidrag som beviljats för inredning preskriberas på 10 år.

F: Kan bidraget användas till arbetslöner?
S: Det är önskvärt att renoveringar görs som talkoarbete så långt det är möjligt. Det är dock inte alltid möjligt att utföra alla arbeten som talkoarbete och av olika anledningar kan alla föreningar inte utföra renoveringsarbeten som talkoarbete. I dessa fall kan bidraget användas till arbetslöner. Arbetslönerna ska inkluderas i kostnadskalkylen som finns som bilaga till ansökan.

F: Kan penningvärdet av talkoarbeten inkluderas i bidragets kostnader?
S: Värdet på talkoarbeten (ca 10 euro/timme) kan inkluderas i kostnadskalkylen över renoveringsarbeten, med det är fråga om självfinansiering och för denna del kan man naturligtvis inte få renoveringsbidrag. I redogörelsen om bidraget förs talkoarbeten in som timmar.

F: Vad händer om planerna ändras efter att bidraget har beviljats?
S: Bidraget ska användas till det användningsändamål som överensstämmer med den plan som godkänts i samband med ansökan och avtalet som ingåtts om bidraget. Om man vill ändra på planerna eller användningsändamålet, måste detta avtalas med en byggnadsforskare vid Finlands Hembygdsförbund innan arbetet inleds.

F: Vad menas med separat verksamhetsgranskningsberättelse?
S: Stödtagaren förbinder sig att lämna en utredning om användningen av understödet. Till utredningen bifogas en separat verksamhetsgranskningsberättelse om användningen av bidraget. I dokumentet föreningens verksamhetsgranskare reder ut hur mycket av understödet har använts och till vilka arbeten och att redovisade kostnaderna kan verifieras via föreningens bokföring. Verksamhetsgranskaren undertecknar dokumentet. Det räcker alltså inte att bifoga utdrag från bokföring från föregående år.

F: Andra frågor …
S: Tveka inte att vända er till personerna som ansvarar för föreningshus på Hembygdsförbund, vi ger gärna råd.

Upp